Idag skulle soptunnorna upp, det var nåt jag planerat att göra idag, vad jag däremot INTE planerat var att det skulle vara minus 15! så jag tänkte visa med bilder vad detta innebar för mig.
Ehhh, Nähä…
Hmmm, tydligen…. 
Nu fick blåsbälgarna verkligen bekänna färg, det märks verkligen att man inte är den mest vältränade människan på denna jord minsann. För de som inte vet om våran bostadssituation så har vi ganska precis en halv kilometer till vägen, mestadels med uppförslut, kul… Jag gjorde ett spirometri test på jobbet för inte allt för länge sen där man mäter lungvolym, verkningsgrad mm. mm. Där konstaterades att min “Lungålder” var 37 år, just de ja, mer troligt att det var 73 år.
Inte blev det bättre när jag gluttade på morgonhimlen på vägen ner, den var lite svagt ljusrosa och då tänkte jag att den kommer nog bli ganska röd och fin på några minuter så det var bara att löpa in och hämta kameran. De morgonpigga här i Sverige vet nog att sådana här fenomen i gryningen, skymningen också för den delen, inte varar särskilt många minuter så det blev bokstavligt talat löpning.
Min kamera låg uppe där lillan sov så jag blev “tvungen” att ta frugans systemare, tråkigt ;) Sen var det bara att löpa tillbaka för att få en någorlunda bra bild. Bara under tiden jag hämtat kameran hade det fina röda både uppstått och börjat försvinna (Ja, det blev nästan en kilometer fram och tillbaka där också och INTE efter vägen…) Men ett par någorlunda hyfsade bilder fick jag, trots bökande med inställningar som jag inte riktigt hunnit bekanta mig med (Tror nästan jag fått bättre med min kamera) Men de duger för mig i alla fall.
Nedrans telefonstolpe…
Brinner det? 
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar