De nya medlemmarna i familjen och en gammal kär en :)

De nya medlemmarna har nu börjat lugna ner sig lite grann. Men det var tvärtomhuset här ett tag. Vi börjar med när vi träffade kissarna första gången, då var det Gloria som var superkelig och social medans Daylight var väldigt avvaktande, sen när vi kom hem trodde vi Nadja (Vovven) skulle ställa till med en scen. Fel fel fel, Nadja nosade lite sen gick hon och la sig. Mjukis däremot låg utanför burarna och ylade som en varg och jag skojar inte, hade jag inte vetat bättre hade jag trott det suttit en varg utanför fönstret :) Sen när vi släppt ut dem var ju givetvis båda två rätt avvaktande med tanke på att det nog fortfarande var lite dåsiga efter kastreringen och sen att det var ett nytt ställe med nya personer. Men, efter en kvart ungefär gick jag fram till Daylight, som var den enda som gick att nå, Gloria häckade under soffan, och kliade henne lite bakom örat. Då startade hon på ett kick och jamade lite och spann så det vibrerade i hallen. Först nu har Gloria tinat upp och börjat prata och spinna, Maine Coonerna är väldigt pratglada av naturen.

Sen verkar det även som att den nya rangordningen är fastställd, för där ett tag kunde Inga av katterna mötas utan att väsa som en hel ormflock men nu nosar de på varann och fräser bara när de råkar överraska varandra. Förmodligen blev nog rangordningen lite rubbad mellan Gloria och Daylight när de hamnade på ett nytt ställe men som sagt har det mesta lagt sig nu och de verkar väldigt harmoniska, särskilt när de får mjukmat! ;)
Här kommer lite bilder på mys kissarna också.

Mjukis utforskar nya sovställen 
Lite skeptiska till varandra när det vankades mat första gången, Daylight till vänster med bandage runt magen, då hon vägrade låta stygnen vara ifred… Och Mjukis verkar inte fullt så stor som vi tyckte tidigare :) 

Mycket lugnare nu och här ser man vart Lea är! Gloria på övre steget.
 
Mer övervakning av Gloria

Mjukis mat gick också att äta ;) 

Lyxhelgen är över…

…tillbaka till den BISTRA vardagen, temperaturmässigt i alla fall :) Men helgen var ju trevlig. På Lördagen blev jag och rep kollegan utbjudna på helkväll på Scandic i Skeå med god mat och dryck. Vi har nämligen haft service på lasrarna i helgen och han som fått serviceavtal hos oss har hängt med sedan den första 2,8kW lasern från –95 installerades hos oss så vi känner ändå varandra hyfsat så det var kul att de kom. Han lever också efter filosofin att det är kul och bra för affärerna att bjuda ut kunderna på middag vilket vi också tycker är bra ;) När vi hade installerat de nya lasrarna blev också alla inblandade utbjudna på helkväll. Mycket trevligt! :)

Tänkte inte det skulle ta så lång tid men vi satt och snackade lite jobb och annan skit och Tony från NLT (Servicekillen) var hyfsat frikostig med drinkarna så vi kom därifrån först halv tolv, dels för att det varit folktomt i baren och den skulle stänga och dels för att Tony och Björn skulle upp och fortsätta med maskinerna på söndagen :) Men vi hade riktigt roligt hela kvällen i alla fall.

I morgon får vi våran tillökning som sagt. Klockan tre bör det iväg till Umeå för att hämta kissarna. Hoppas nu bara att allting går bra då de är nykastrerade men förhoppningsvis löser det sig nog, kanske lika bra att de är lite dåsiga inför bilfärden fast de är ganska vana att åka bil egentligen. Daylight bodde i en lastbil en vecka tillsammans med chauffören när hon skulle paras i Norge och hon stormtrivdes på instrumentpanelen :)

Nästan 1 timme med skrikande dotter…

Hade tänkt äta när jag kom hem men det blev ändrade planer, ställde ner en bytta med lite överbliven köttfärs till vovven och Lea skulle prompt bråka med hon såklart. Efter ett antal åtsägningar satt jag och lillan nästan en timme i hallen där hon fick utbrott efter utbrott bara för att jag tyckte att hon skulle lyssna mer på oss. Treårs trots är ljuvligt… Förhoppningsvis gör hon kanske bort det värsta nu när hon är liten och hanterbar och inte när hon blir stor och Ohanterbar :) Fast å andra sidan blir det längre och längre mellan utbrotten, kanske lugnar ner sig ett tag. Hoppas kan man alltid, det är det man lever på, hoppet :)

Nu väntar vi tillökning!

Nja, inga barn direkt men Maine Coon i alla fall! Vi fick tips om de här damerna via svågern för ett tag sen och de var verkligen vackra. De är förvisso runt fyra år men i Maine Coon världen betyder det att det precis växt färdigt :) De här är omplaceringskatter och kastrerade men det är mest bara fördelar, de markerar ju inte längre! Och skulle de göra det luktar det inte förruttnelse :)
Vi följde ju som sagt ner till Umeå igår för att titta på en eventuell kandidat till svågern och passade på att titta på våra eventuella kandidater och vi blev sålda direkt. Maine Coon är verkligen vackra djur och Stora! Deras största hane var nog runt 35 cm i mankhöjd och drygt 10 kilo! Tänk er en ICA kasse med 10 mjölkpaket, och klor, vassa sådana dessutom! :) Våra kandidater är ju honor och väger lite mindre, “bara” drygt sex kilo ;) Att jämföra med våran lilla Mjukis hane på fyra kilo…

Här är besten vi hälsade på, Konrad. Skulle nästan kunna vara Mjukis pappa :)

Lilla Mjukis
 
Gloria, när hon var liten (Foto: Kvarnmoras)
 
Daylight (Foto: Kvarnmoras)

Vissa är allergiska mot mat eller t.o.m. el, jag är allergisk mot bilar…

Igår när jag skulle åka till jobbet var allt frid och fröjd, det var ju kallt som f*n men annars var allt som vanligt. Efter sista snösvängen av vägverket när de även “hyvlade” vägen skulle man kunna ifrågasätta resultatet, normalt sett brukar vägen bli slätare men denna gång blev den nog sju resor värre… Tvättbräda av grövsta slaget och när jag kört på sånt tidigare har det slamrat lite i framvagnen men igår lät det som ett helt kompani med smeder fastnat i hjulhuset och än värre blev det av obalansen pga. snön i däcket när jag kom ut på E4´an, blev en lugn färd i 80 till jobbet både igår och idag… Så mitt sista hopp om en bra och fungerande bil släcktes i vinternatten…

Så min helg blir väl i det välbekanta garaget för att fixa till det sista på Renaulten för att kunna sälja den för att få råd till nya kolvar till gummans skoter så man kan sälja även den för att få råd till ny drivaxel till fårrden så vi åtminstone har EN fungerande bil tills jag fått nya framlyktor,blinkersglas och resten av möjligt defekta och säkert snordyra reservdelar till framvagnen och åtminstone en kubik diesel till farmaren. Mycket nu…

Fy f**n vad jag hatar att forsla det där vita h-vetet!!

Efter att ha läst om diverse takras runt om i Sverige fick jag kalla kårar när jag tittade på taket till kuvösen, eller rättare sagt när jag tittade Under taket. takbjälkarna hängde märkbart ner så efter middagen tog jag spaden och klättrade upp och jösses vad snö det var däruppe! På balkongen låg de runt 120 cm och ungefär lika mycket på kuvösen där det var som mest. Nu, två timmar senare är det rent och fint däruppe och en väldigt sliten karl sitter och skriver inlägg :) Snön var ju inte direkt mjuk och fluffig utan man kan väl likna det hela med ett hårdpackat skoterspår, Tungt! Men nu är det i alla fall klart och vi behöver inte oroa oss för att behöva skotta snö ur vardagsrummet och toaletten. :)

Var ute en sväng med skotran idag också. Och nu till Palles stora glädje kan jag säga att jag ankrade hela två gånger. Åh, vad han ska mysa när han läser detta för jag har verkligen retat han när han själv kört fast men han måste väl få ge igen nån gång i alla fall ;) Der var verkligen inge roligt före alls, när jag skulle forcera en liten avsats nere vid älven innan en brant backe spolade det in en massa pudersnö under huven och på variatorremmen som genast tappade all form av fäste den tidigare hade mot variatorn. Det gick bara saktare och saktare och två meter från krönet var det bara att inse, detta blir tungt! Men det var mjuk och fin snö att trampa ner så det gick rätt fort. Fast ändå är det ganska roligt att köra i sådant här före, solen skiner, man nästan svävar fram och snön spolar över skotern. Man riktigt myser av hur mjukt och fint allt flyter :) Nu blir det i alla fall att lägga lillan sen en välförtjänt dusch, sen ska jag nog lägga mig själv. :)

Omvända roller

Just nu är det en del omvända roller här på gården. Till att börja med, när jag skulle fixa slungan häromdagen för att röja bort allt Kung Bore kräkts ner på oss, fick jag en liten överraskning. Skulle ju bara byta brytbult men döm om min förvåning när både bulten till fläkten OCH till skruven var hela, oron började sprida sig i kroppen, kan det ha gått sönder i växellådan på traktorn? Nä, utgående snurrade ju… Hmm… Vänta nu, då kan man börja fråga sig: Vad är starkare, en sketen madrass eller en drivkedja av industrimodell? Tydligen har madrassen en hel del dolda talanger för själva kedjan till skruven var avsliten! Det var bara att göra en provisorisk lagning med delar från nån gammal jordbruksgrej jag hittade i en låda som “nästan” passade :)

Sen har vi vår kära kissemiss som konverterat från utekatt och musjägare till innekatt och mYsjägare, detta skedde innan han tappade manligheten. Efter kastreringen är det normalt att de ska bli ännu keligare, lugnare och med risk att lägga på sig nåt kilo. Keligheten är förvisso konstant, det går nog inte att bli mer kelig utan att han skulle sitta fast runt en hela tiden men däremot har han tappat ett halvt kilo och blivit busig som en liten kattunge och i alla fall Lite mer benägen att gå ut, snacka om att vara tvärsöver! Fast det är ju ganska kul med en buskatt igen :)

Ännu mer av det vita helvetet!!!!!

Efter 30-40 cm nederbörd idag kan jag meddela att jag börjar bli lite mättad på snö just nu. Som tur var blev det inte 26 minus efter snöfallet idag så det var bara att starta Bettan och åka ut. Istället för alla saker som frusit ihop ute kleggade rutorna åt istället nu när det inte var så kallt, jippie… Idag hade jag bara tänkt grovskotta i och med att det fortfarande snöar och det har ju kommit en hel del idag och tack och lov är det lätt snö, annars hade jag nog fått problem på väg hem. Storvägen var nyplogad, så det var inga problem men infarten var ett annat kapitel…

Plogar man inte med traktorn får man väl göra det med bilen!

Sen när jag tagit mig ut efter middagen, vad är det första som händer? JO, jag kör givetvis av brytpinnen till slungan!! En liten bult som går av när man kör på nåt hårdare än snö så att inget ska gå sönder, förutom bulten då. Den sitter lite otympligt till så jag tänkte under svordomsramsan att nu skiter jag i detta, det blir att “ploga” med skopan! Den bildar ju en naturlig plog när den fylls med snö och det funkade ganska bra! :) Men vad var det då jag körde in i slungan?

Detta! Nu får ni fundera ett tag. Inte det vanligaste minsann!
Förklaring kommer i slutet. ;)

Titta vad fint det blir! Och FORT gick det! Tur att det inte högg nånstans. :)

Nu undrar ni säkert vad det var som fick mig att svära så mycket att snön tinade och traktorn blev kristen. Nämligen detta:

Jodå, det är rätt, en Madrass!!

Det är nämligen så att jag har lite problem med ryggen på morgnarna så vi tänkte att en lite mjukare madrass kanske skulle hjälpa och av en händelse hade svägerskan en liggandes som hon tänkte kasta, så vi tog hem den och provade med väldigt lite resultat. Det enda som hände var att man fick använda pall för att ta sig upp i sängen och att stänga av alarmklockan på morgonen var ett kapitel för sig, så vi beslutade att göra oss av med den. Under helgens ommöblering lades den utanför bron vilket jag senare glömde av och “det som göms i snö”…. Fastnar oftast i slungan!!