Varför måste vissa alltid förstöra???

Hasse hade ju varit jätteduktig och tillverkat en spårdragare till skidspåret, den ser rent utav ut som en köpes! Sen har han dragit upp ett skidspår över vårat och grannens skifte, det blev nog runt 4 km långt och använd flitigt av de som åker skidor häromkring. Nu i början av veckan hände dock en sak med spåret, våran andra så kallade granne var ute med fyrhjulingen, som har bandsats, och kom uppifrån skogen körandes på skidspåret! Jaja, han kom ju uppifrån och kanske “missade” att det var ett spår där… Sen när han kom till våran infart där spåret korsar vägen och även spårdragaren står, stannade han och tittade lite på den, sedan fortsatte han färden. Efter vägen? NÄ, självklart INTE!! Han var tvungen att fortsätta efter skidspåret som går över älven med en uppförsbacke som heter duga där han förövrigt körde fast. HA HA HA HA!!!
Efter den färden kom han en dag även körandes efter älvkanten, där jag hade dragit upp ett spår för att lillan skulle kunna åka skidor utan alltför mycket backar. Hade han kunnat köra rakt hade jag inte sagt så mycket i och med att banden går på varsin sida av spåret men inte ens det klarade han av!
En annan granne hade också dragit upp ett spår som blivit sönderkört, undrar av vem?!
Föraren i fråga har ju lovordat framkomligheten på fyrhjulingen efter monteringen av band, så varför i helvete måste han köra sönder för oss?!?!?! Kör i skogen om den nu tar sig fram så bra och inte på vårat skidspår!

Samma sak hände för nåt år sedan när den här specifika grannen skulle ta ut lite timmer. De hade lånat en miniskotare av Äldre modell med medar under vagnen. Så långt allt väl men istället för att utnyttja deras egen bro för att ta timret till vägen hävdade de att de hade ett servitut att använda sträckan närmast älven som väg, Yeah Right!! Kom och visa upp de pappret i så fall så kanske jag tror det!, jaja, det var ju snö på backen så det gjorde ju inte så mycket, fast det var ju på våren och på våran bro och infart var det snöfritt vilket resulterade att brädvirket på bron blev alldeles söndertrasat av medarna och backen efter bron vart totalt sönderkörd. Tack och bock!! Sen lade dom upp timret efter våran infart, gissa om de kom och städade upp efter sig?? Just det ja, på hösten kom han förbi och frågat om det var jag som städat, klart som fan det var för inte inte var det då dem som gjorde det…

Sådana grannar är väldigt tacksamma att ha, men blir så glad hela tiden… Man  börjar ju undra var gränsen för “Allemansrätt” slutar ibland… Det här är kanske nåt för “Grannfejden” ;)
Men nu är det färdig gnällt för idag, solen lyser enbart med sin frånvaro men det är ganska varmt ute (-8) och lillan behöver rastas, så nu bär det av ut på nya äventyr! :)